Uppsatsen handlar om hur det Intellektuella kapitalet i de två bankerna Handelsbanken och SEB skiljer sig åt. Vi försöker också se hur skillnader i resultat och utveckling för Handelsbanken går att förklara med hjälp av det Intellektuella kapitalet. Uppsatsen är av utforskande karaktär med tyngdpunkt på Handelsbanken men med SEB som jämförande faktor..

Arbetsmarknaden har den senaste tiden utvecklats från tung industri till mer tjänsteinriktade verksamheter där det Intellektuella kapitalet fått en allt större betydelse. Dagens redovisnings¬regler, som innebär svårigheter att redovisa immateriella tillgångar, gör det svårt för företagen att redovisa en rättvisande bild av företagets värde. Problemet har lett till att många företags bokförda värde skiljer sig markant från marknadsvärdet. Istället lämnar många företag idag en omfattande kompletterande information om det Intellektuella kapitalet för att förmedla företagets verkliga värde till intressenterna. Syftet med denna upp¬sats var att belysa analytikernas behov av information om det Intellektuella kapitalet vid företags¬värdering.

SAMMANDRAGÄmne: Företagsekonomi, Magisteruppsats, 15 poängHandledare: Cecilia LindholmTitel: Redovisning av intellektuellt kapital i IT- och industribranschen ? en studie av årsredovisningarSyfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur tio svenska börsnoterade företag i IT- och industribranschen redovisade sitt intellektuella kapital, med utgångspunkt från Sveibys (1997) uppdelning av det Intellektuella kapitalet i intern struktur, extern struktur och humankapital. Avsikten var även att undersöka huruvida det fanns något samband mellan redovisningen av det Intellektuella kapitalet och de utvalda företagens market-to-book value, och hur detta samband i så fall såg ut.Teori: Studien byggde i stor utsträckning på Sveibys (1997) modell kring identifierandet av det Intellektuella kapitalet. Vidare har Guthrie et al. (2004) samt Abeysekeras (2008) definiering av det Intellektuella kapitalet till stor del använts för att operationalisera Sveibys (1997) modell.Metod: 2008 års årsredovisningar från tio svenska börsnoterade företag har insamlats, och sedan analyserats med hjälp av innehållsanalys.

 Dagens ekonomi är i mycket större utsträckning än tidigare inriktad mot tjänst och kunskapsintensiva organisationer, vilket har lett till en genomgripande strukturell förändring, det immateriella kapitalet är på väg att konkurrera ut de fysiska kapitalen. Därför är det viktigt att synliggöra denna förändring och anpassa redovisningen för att kunna skapa väl fungerade arbetsmetoder för företagen. Målet med redovisning är att redovisningen skall ge en rättvisande bild av företagets finansiella ställning. Vilka tillgångar som skall redovisas i balansräkningen för att ge en så rättvisande bild som möjligt är en svår fråga.Ett företags tillgångar kan vara både materiella och immateriella. Kraven för att få aktivera en utgift som en immateriell tillgång i balansräkningen är hårda.

Det Intellektuella kapitalets betydelse har ökat under de senaste åren vilket de flesta affärsmän är medvetna om. Intellektuellt kapital handlar om att värdera ett företags framtida kapacitet istället för att fokusera på historiska händelser. Problemet är dock att intellektuellt kapital är ett relativt nytt begrepp och många definitioner fluktuerar på marknaden, vilket försvårar en enhetlig redovisning och bedömning av företag. Vi har studerat IT-företag och IT-analytikers syn på det Intellektuella kapitalet samt studerat vilken information som går att finna i IT-företagens årsredovisningar. Resultatet av undersökningen visar att det går att urskilja två typologier av begreppets innebörd.

Tidigare var ett företags värde i de flestas ögon detsamma som de finansiella tillgångarna. Idag har dock allt fler fått upp ögonen även för de ?mjuka? delarna av företaget, såsom exempelvis varumärke, rykte och personalens kompetens. Detta blir speciellt tydligt i de företag där de huvudsakliga tillgångarna är immateriella. Företag med en låg andel fysiska tillgångar har ofta en stor skillnad mellan marknadsvärde och bokfört värde.

 Dagens ekonomi är i mycket större utsträckning än tidigare inriktad mot tjänst och kunskapsintensiva organisationer, vilket har lett till en genomgripande strukturell förändring, det immateriella kapitalet är på väg att konkurrera ut de fysiska kapitalen. Därför är det viktigt att synliggöra denna förändring och anpassa redovisningen för att kunna skapa väl fungerade arbetsmetoder för företagen. Målet med redovisning är att redovisningen skall ge en rättvisande bild av företagets finansiella ställning. Vilka tillgångar som skall redovisas i balansräkningen för att ge en så rättvisande bild som möjligt är en svår fråga.Ett företags tillgångar kan vara både materiella och immateriella. Kraven för att få aktivera en utgift som en immateriell tillgång i balansräkningen är hårda.

Då det Intellektuella kapitalet utgör en viktig del av ett företags totala tillgångar, har vi valt att undersöka hur hanteringen och styrningen av detta kapital ser ut i verkligheten. Dessutom ville vi se om våra undersökningsföretag skulle kunna förbättra sin hantering av IK genom att tillämpa de modeller som finns på området. De modeller vi valt att titta närmare på är Skandia Navigator, The Intangible Assets Monitor och IK Index modellen. Ingen av dessa modeller användes i dessa företag då undersökningen gjordes. Vi har funnit att två av de fyra undersökta företagen har bättre förutsättningar för att tillgodogöra sig någon av dessa modeller..

Hur ser det Intellektuella kapitalet ut inom spelföretagen på Internet? Hur stöttar nyckelfaktorerna inom struktur- och humankapital varandra för de största aktörerna på den svenska marknaden?Vårt mål är att undersöka det Intellektuella kapitalet i de tre största företagen på svenska marknaden. Med hjälp av kvalitativa intervjuer och kvantitativa beräkningar vill vi hitta nyckelfaktorer och slutligen komma fram till vad som är viktigast på marknaden. Hur de olika faktorerna är uppbyggda och det relativa beroendet mellan struktur- och humankapital. Vi vill således undersöka struktur- och humankapital för att se var nyckelfaktorerna är på marknaden.

Dagens företag går allt mer mot att vara tjänste- och kompetensorienterade och numera är kunskap, erfarenheter, varumärken och relationer med omvärlden varje företags mest värdefulla tillgång. Företagen kan göra mycket för att påverka sina intressenters syn på dem och det är viktigt att de förstår att allt de gör påverkar människor bild av företaget. Denna uppsats syftar till att identifiera hur kunskapsföretag och tillverkningsföretag försöker påverka interna och externa intressenters syn på företaget, genom synliggörandet av det Intellektuella kapitalet. Delsyftet med uppsatsen är att jämföra hur dessa företag synliggör sitt intellektuella kapital. Undersökningen baseras på intervjuer med två respondenter från kunskapsföretag och två respondenter från tillverkningsföretag.

Redovisning av det Intellektuella kapitalet varierar stort från företag till företag. På grund av lagregleringen i bland annat IAS 38 är det inte tillåtet att ta upp diverse delar av det Intellektuella kapitalet i resultat- och balansräkningar. Trots detta väljer många företag att dela med sig av information om exempelvis sina anställda och relationer till kunder. De organisationer som det Intellektuella kapitalet är viktigast för är kunskapsföretagen eftersom de trots allt lever på sin personals kunskap och erfarenheter.Vi har valt att studera fyra kunskapsföretag; Skandia, KnowIT, Swedbank och SWECO. Vi har analyserat fyra årsredovisningar från varje företag mellan åren 1996 och 2008 samt med fyra års mellanrum.

Dagens företag går allt mer mot att vara tjänste- och kompetensorienterade och numera är kunskap, erfarenheter, varumärken och relationer med omvärlden varje företags mest värdefulla tillgång. Företagen kan göra mycket för att påverka sina intressenters syn på dem och det är viktigt att de förstår att allt de gör påverkar människor bild av företaget. Denna uppsats syftar till att identifiera hur kunskapsföretag och tillverkningsföretag försöker påverka interna och externa intressenters syn på företaget, genom synliggörandet av det Intellektuella kapitalet. Delsyftet med uppsatsen är att jämföra hur dessa företag synliggör sitt intellektuella kapital. Undersökningen baseras på intervjuer med två respondenter från kunskapsföretag och två respondenter från tillverkningsföretag.

I dagens samhälle har en ny typ av företag vuxit fram, kunskapsföretagen. Dessa företags tillgångar är till största delen immateriella. Deras viktigaste och ibland enda tillgångar är kunskapen och kompetensen hos de anställda. Dessa tillgångar kallas även intellektuellt kapital. Vid kreditbedömning av kunskapsföretag måste banker ta hänsyn till de faktorer som omfattar det Intellektuella kapitalet.

Tjänsteföretagen svarar för en allt större del av vår ekonomi, de är inte speciellt kapitalkrävande och dess verksamhet är mer beroende av personalens kompetens som i till exempel i ett konsultföretag. Det finns en stor skillnad mellan marknadsvärdet och det bokförda värdet i många framgångsrika företag i olika branscher. Denna skillnad har framkallat konceptet intellektuellt kapital. Framtidens tillväxtföretag kommer till stor del att tillhöra tjänstesektorn. I vårt moderna samhälle är produkter och maskiner relativt billiga i förhållande till löner.

Det Intellektuella kapitalet (IC) är en viktig innovation som presenterats inom ekonomistyrningsområdet och består av ett företags human- och strukturkapital, även kallat immateriella tillgångar. Genombrottet kring IC kom 1995 då Skandia och Leif Edvinsson, direktör hos Skandia av det Intellektuella kapitalet, för första gången i världen redovisade IC som ett tillägg i sin årsredovisning. Diffusion av innovationer som IC nås ut till samhället via olika kanaler. Även fast IC anses vara en potentiell stark metod kan det diskuteras att det endast handlar om ett fashion eller fad inom ekonomistyrningen, det vill säga en relativt övergående innovation. Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara diffusionen av intellektuellt kapital inom allmän svensk press.